Varför rymmer laxen?

Den norska odlingsnäringen arbetar med en nollvision för förrymd lax, men rymning är fortfarande en utmaning för näringen.

Foto: Norges Sjømatråd

Det operativa målet är att nå en nivå där förrymd lax inte påverkar den vilda fisken negativt. Det betyder att antalet rymningar ska reduceras till ett minimum. Detta är ett viktigt mål för både näringen och ledningen. En rad åtgärder har vidtagits och betydande resurser går ständigt till att uppfylla det operativa målet. 

Varför är rymning ett problem?

Avelsdjuren som används i odlad lax är hämtade från en rad olika norska laxälvar. Det främsta skälet till att stora resurser ägnats åt att förhindra rymningar under de senaste 10-15 åren är att undvika en eventuell negativ inverkan på de vilda bestånden i laxälvarna. Detta för att undvika att den odlade laxen parar sig med den vilda. Det är också anledningen till att odlingsanläggningar varje dag fokuserar på att försäkra att laxen inte rymmer. Varje lax som rymmer innebär dessutom en ekonomisk förlust för näringen och påverkar branschens rykte och ramvillkor. 

Varför rymmer laxen?

Det finns flera orsaker till att laxen rymmer från anläggningen. Tekniska brister, felaktig användning av utrustning samt fartyg och propellrar som skadar kassarna är de vanligaste anledningarna. Våldsamma oväder kan också skada och förstöra hela anläggningar så att fisken kan ta sig ut. Enligt regelverket måste anläggningarna tåla stormar av den grad som förväntas under en 50-årsperiod. 2003 bereddes den första upplagan av en omfattande teknisk standard just för detta ändamål. Den första upplagan av standardförordningen trädde i kraft redan 2004. Den ställer ett antal krav på utrustningscerfitieringar och tredjepartsgranskning av förtöjningar och anläggingar. 

Tidigare var dåligt säkrade avlopp den vanligaste orsaken till rymningar från anläggningar på land. Sedan 2008 har det funnits ett krav på dubbel tätning av avlopp vilket drastiskt har minskat detta problem. 

Hur kan problemet lösas?

Alla som driver vattenbruk ska genomföra daglig tillsyn av fisk och anläggningar i anslutning till platsen. Akvakulturföreskriften ställer krav på att ansvariga på odlingsanläggningar har nödvändig kunskap att förhindra, upptäcka och begränsa rymningar. 

En uppdaterad beredskapsplan ska alltid finnas tillgänglig, som också ska innehålla en översikt över hur rymningar kan upptäckas, begränsas och hur återfångsten av förrymd fisk ska effektiviseras. Det finns även krav om att en riskbedömning genomförs i syfte att minimera risken för rymningar. Denna ligger till grund för systematiska åtgärder. Maskstorleken på nätkassen måste anpassas till fiskens storlek så att den inte kan komma ut genom nätet och muttrar måste kontrolleras både före och regelbundet under drift. 2013 infördes även en teknisk standard för fiskodlingsanläggningar på land, med krav på riskanalys, deisgn, utförande, drift osv. 

2015 fastställdes en ny förordning om gemensamt ansvar för återfångst av förrymd odlingsfisk i älvarna, och samma år grundades OURO (odlingsnäringens förening för för fiske av förrymd odlingsfisk). Förordningen har fastställda siffror och gränsvärden för när förekomsten av förrymd lax i älvarna är så hög att åtgärder måste vidtas, eller när insatserna anses vara genomförda. Det är OURO:s styrelse som gör dessa bedömningar och planerar eventuella åtgärder. Deltagande i föreningen är obligatoriskt och insatserna som genomförs i älvarna finansieras av uppfödarna genom en obligatorisk avgift för dem som inte har en egen spårning av sina fiskar. Detta obligatoriska system ersätter den tidigare, frivilliga, Miljøfondet som initierades och finansierades av odlingsbranschen 2011. Den gamla Miljøfondet stod för genomförandet av insatser i över 100 älvar och spenderade omkring 30 miljoner NOK under de 4-5 år fonden var verksam. Fonderna användes främst till övervakning och återfångst av förrymd fisk, samt kunskaps- och spårningsprojekt. 

Andra viktiga insatser för att förhindra rymning:

  • Utbildning och erfarenhetsutbyte. Kurser i flyktförebyggande har genomförts varje år sedan 2008. Branschaktörer, förvaltningen och forskare bidrar till dessa insatser. Det råder stor efterfrågan på dessa kurser och deltagandet är högt
  • Innovationer och förbättring av utrustningen
  • Se till att förtöjning och utrustning är anpassade till förhållandena till sjöss och att utrsutningen vid anläggningen är väl anpassade till varandra
  • Upplärning av arbetsledare för bästa praxis
  • Offentlig rymningskommision och rymningsurval i näringens regi för att lära av olyckshändelser
  • Att lära sig av sina misstag. Rapportering, erfarenhetsutbyte och bra förebyggande åtgärder
  • En större satsning på forskning för att avgöra hur mycket och på vilka nivåer förrymd lax påverkar vildlaxen, så att man kan fastställa mätbara hållbarhetskriterier. All sorts aktivitet påverkar, men då är det extra viktigt att veta i vilken utsträckning vildlaxens överlevnad och förmåga att utvecklas i naturen faktiskt förändras eller på andra sätt påverkas av förrymd lax. Det är också viktigt att metoden för att övervaka förekomsten av förrymd fisk i älvarna standardiseras och optimeras i framtiden. Detta är nödvändigt för att säkerställa att lämpliga åtgärder kan vidtas

Offentlig rymningsstatistik 

Branschen är skyldig att rapportera rymningar eller misstanke om rymning av fisk. Alla rapporter publiceras på Fiskedirektorates hemisda. Statistiken visar på en starkt nedåtgående trend i antalet förrymd lax sedan toppåret 2006. Även övervakningsrapporterna från älvarna visar en klart nedåtgående trend. Den positiva utvecklingen sker samtidigt som produktionen av odlad lax ökat och bekräftar därmed att de många insatserna faktiskt fungerar. 

Bra länkar