Hållbarhet

Norges kustnära områden har stor potential för sjömatsproduktion. Men det är viktigt att produktionen sker inom ramen för vad miljön tål, utan att skada omgivningen.

 

FRÅGA

Används det mycket antibiotika i laxproduktionen?

SVAR

Enligt Veterinærinstituttet använder den norska fiskodlingen mycket lite antibiotika. Den totala försäljningen av antibiotika till odlad fisk i Norge under 2014 motsvarade 511 kg aktiv substans, vilket i sin tur motsvarar 0,36 gram antibiotika per ton producerad lax. Mindre än en procent av landets totala laxproduktion behandlas alltså med antibiotika. Det innebär att antibiotikaanvändningen i laxproduktionen har minskat med 99 procent sedan 1987, en minskning som främst beror på effektiva vacciner och infektionsförebyggande åtgärder. Antibiotika används med andra ord nästan inte alls i dagens laxproduktion.

LIVSMEDELSSÄKERHET

I Norge är livsmedelssäkerheten ett prioriterat område. För havsbruksnäringen innebär det dels att man har ett omfattande system för att garantera att maten och fisken är säkra att äta, dels att man är öppen med all information som rör livsmedelssäkerheten.

LIVSMEDELSSÄKERHET

RYMNING

Havsbruksnäringen har en nollvision för rymning, med målet att få ner den på en så låg nivå att rymningen inte påverkar den vilda laxen. För att nå dit har regelverket skärpts betydligt.

RYMNING

ODLINGSKASSEN

Odlingskassen har utformats för att fiskarna ska kunna röra sig och bete sig på ett naturligt sätt. Både konstruktion och underhåll av installationer och produktionsenheter ska ge fisken bästa möjliga skydd mot angrepp från andra djur.

ODLINGSKASSEN

Det norska havsbrukets historia

Händelser och milstolpar i det norska havsbrukets historia

NYTT EXPORTREKORD

2015

För första gången överstiger exportvärdet av norsk lax och öring 50 miljarder norska kronor. EU är helt klart den största marknaden, men laxen exporteras till mer än 100 länder världen över.

NYTT EXPORTREKORD

UTVECKLINGSKONCESSIONER

2015

Myndigheterna öppnar för utvecklingskoncessioner för att stimulera fram nya tekniska lösningar, t.ex. offshoreanläggningar på öppet hav.

NORGE ÄR DEN STÖRSTA PRODUCENTEN

2015

Norge producerar 53 procent av all atlantlax i världen. Chile är världens andra största producent med 25 procent.

ASC-MÄRKT LAX

2014

Den första norska ASC-certifierade laxen kommer ut på marknaden. ASC (Aquaculture Stewardship Council) är en fristående ideell organisation som förvaltar globala standarder för ansvarsfullt havsbruk. ASC har byggts upp i samarbete med representanter från den norska havsbruksnäringen.

SJÖMATSEXPORTEN NÅR NYA HÖJDER

2013

Under 2013 exporterade Norge sjömat för 61 miljarder norska kronor. Av detta stod lax och öring för 42,2 miljarder kronor.

SJÖMATSEXPORTEN NÅR NYA HÖJDER

GRÖNA KONCESSIONER

2013

Myndigheterna lanserar en ny sorts ”gröna” koncessioner som ska stimulera teknikutvecklingen inom näringen. En del av de intäkter som tidigare gick till staten ska gå till fylken och kommuner med havsbruksverksamhet.

NÆRINGS- OG FISKERIDEPARTEMENTET

2013

Fiskeri- og kystdepartementet läggs in under Næringsdepartementet, som får det nya namnet Nærings- og fiskeridepartementet.

AQUACULTURE STEWARDSHIP COUNCIL

2012

Norska havsmatsföretag deltar i utvecklingen av Aquaculture Stewardship Council (ASC). ASC är en fristående ideell organisation som grundades 2010 för att förvalta globala standarder för ansvarsfullt havsbruk.

INSATS MOT RYMNING OCH LAXLUS

2011

De företag som är organiserade i Fiskeri- og havbruksnæringens landsforening förbinder sig till att genomföra en rad nya åtgärder mot rymning och laxlus, som är näringens största utmaningar. Syftet med åtgärderna är att laxlus och förrymd lax från havsbruk inte ska påverka de vilda bestånden av lax och havsöring.

KOLDIOXIDEN FASAS UT

2010

Koldioxid som bedövningsmetod fasas ut inom havsbruksnäringen och ersätts med slag eller stötar. De bedövnings- och avlivningsmetoder som används ska garantera djurskyddet och fiskens kvalitet.

HÅLLBARHET

2009

Fiskeri – og kystdepartementet lanserar sin strategi för en miljömässigt hållbar havsbruksnäring. De är eniga om att man ska arbeta för en fortsatt tillväxt inom den norska havsbruksnäringen, förutsatt att den sker på ett hållbart sätt. sätt.

SUSHIMARKNADEN VÄXER

2008

Norrmännen äter sushi för mer än 271 miljoner norska kronor. Samtidigt växer den globala sushimarknaden med ca 30 procent per år, en trend som får efterfrågan på norsk lax att öka.

NYTT REKORD

2006

Det här är första året som fisk från havsbruket står för mer än hälften av den norska sjömatens exportvärde.

AKVAKULTURLAGEN

2005

Stortinget antar den nya akvakulturlagen, som ska ”främja havsbruksnäringens lönsamhet och konkurrenskraft inom ramen för en hållbar utveckling samt bidra till värdeskapande längs kusten”.

SUSHI

2004

Det finns ca 50 restauranger i Norge som serverar sushi. De flesta av dem ligger i Oslo.

EXPORTEN ÖKAR

2000

Norge exporterar 343 000 ton lax.

1 220 ANLÄGGNINGAR

1995

Sammanlagt har 1 220 anläggningar fått tillstånd att odla lax eller öring i Norge. Elva år senare har det tillkommit 50 anläggningar. Under samma tid fördubblades antalet odlingstillstånd för andra arter, bl.a. torsk och hälleflundra.

EXPORTEN TILL USA MINSKAR DRASTISKT

1991

USA anklagar Norge för att dumpa laxpriserna och ålägger norsk lax en strafftull på 26 procent. Från 1990 till 1991 minskar exporten till USA från 9 300 till 800 ton.

INFRYSNINGSORDNING

1990

Produktionen i näringen ligger på 170 000 ton, jämfört med 8 000 ton 1980 och 500 ton 1970. För att reglera marknaden börjar Fiskeoppdretternes salgslag (fiskodlarnas försäljningsorganisation) tillämpa en infrysningsordning.

HALVERING AV LAXPRISERNA

1989

Produktionstillväxten har lett till en halvering av laxpriserna under de senaste fyra åren.

PROJEKT JAPAN

1986

Thor Listaus resa till Japan för att undersöka potentialen för norsk havsmatsexport blir startskottet för ”Projekt Japan”, med målet att fördubbla den norska fiskexporten dit. Resultatet blir dock ännu bättre. Mellan 1986 och 1991 ökar exporten med 250 procent. Lax och öring står för största delen av tillväxten eftersom de arterna säljs på den mycket viktiga sushimarknaden.

NY LAG

1985

Norge får en ny lag om odling av fisk och skaldjur. Enligt lagen krävs det inte koncession utan endast registrering för att producera utsättningsfisk. Resultatet blir en överinvestering under åren som följer.

INFEKTIÖS LAXANEMI

1984

Infektiös laxanemi (ILA) upptäcks i Norge för första gången.

SJUKDOMSBEKÄMPNING

1983

Sjukdomar i odlingskassarna har blivit ett så stort problem att Fiskeoppdretternes salgslag startar projektet ”Frisk Fisk” för att ge stöd åt informationssatsningar och forskning på sjukdomsbekämpning.

INTE LÄNGRE EN BISYSSLA

1981

Havsbruk har länge setts mest som en potentiell bisyssla till lantbruk eller traditionellt fiske, men nu flyttas regleringen av näringen från Landbruksdepartementet till Fiskeridepartementet. Samtidigt får Norge en ny lag om fiskodling.

HAVSBRUK EN NÄRING LÄNGS HELA KUSTEN

1980

Näringens produktion ligger på 8 000 ton, jämfört med 500 ton tio år tidigare. 70 procent av produktionen ligger i fylkena Hordaland, Møre och Romsdal samt Sør-Trøndelag. 1980-talets fyra omgångar med tilldelning av odlingskoncessioner prioriterar dock de tre nordligaste fylkena. Efter den sista omgången 1989 är havsbruket en viktig näring längs hela den norska kusten.

KONCESSIONSSTOPP

1978

Under 1970-talets andra hälft växer näringen så kraftigt att man tillfälligt stoppar tilldelningen av koncessioner.

DET PRODUCERAS MER LAX ÄN REGNBÅGSLAX

1977

För första gången produceras det mer lax än regnbågsöring, som till en början dominerade näringen. Två år senare är förstahandsvärdet av laxen tre gånger större.

PRODUKTIONEN STIGER

1975

Mellan 1972 och 1975 stiger produktionen i det norska havsbruket med 40 procent per år.

OMSÄTTNINGEN GÅR NER

1974

Efter en snabb produktionsökning upplever havsbruksnäringen nu en omsättningskris. För att reglera marknaden kommer näringen överens om att frysa in fisk i stället för att bjuda under varandra.

KONCESSIONSLAG

1973

På Lysø-utredningens förslag antar Stortinget en koncessionslag för odlingsnäringen. Syftet med lagen är att reglera utvecklingen av den nya näringen så att den stärker norska kust- och fjordsamhällen och inte blir en näring för storbolag. Lagen ger också myndigheterna möjlighet att ställa krav på anläggningarna vad gäller fiskens hälsa och kvalitet.

LYSØ-UTREDNINGEN

1972

Lysø-utredningen påbörjar sitt arbete, ledd av Nils Lysø som tidigare var landshövding i Sør-Trøndelag. Utredningen har tillsatts av regeringen för att undersöka odlingsnäringens potential, organisationsform, kunskapsbehov och lagreglering. Utredningen kommer fram till att varje anläggning bör göras så stor att den kan fungera som en självständig ekonomisk enhet, i stället för att vara en bisyssla.

ANLÄGGNINGAR

1970

Det började med en anläggning som grundades på Hitra 1970. I dag finns flera hundra laxodlingar längs den norska kusten, där vattentemperatur och strömmar ger laxen optimala förutsättningar att växa. I början fick de initiativrika grundarna pröva sig fram och misslyckades en del, men sedan dess har ett gott samarbete mellan näringen, myndigheterna och forskningen lett fram till dagens professionella och livskraftiga näring.

ANLÄGGNINGAR

VÄRLDENS FÖRSTA LAXODLINGSANLÄGGNING

1970

Bröderna Ove och Sivert Grøntvedt sätter ut 20 000 laxsmolt på Hitra, i vad som ska komma att räknas som världens första anläggning för odling av lax i kasse. Redan det första året går bröderna Grøntvedt med vinst och i början av 1970-talet ligger laxpriserna på 80 till 90 norska kronor per kilo. Det motsvarar ca 600 kronor 40 år senare.

VÄRLDENS FÖRSTA LAXODLINGSANLÄGGNING

AVELSPROGRAMMET

1968

Professor Harald Skjervold vid Norges landbrukshøgskole grundar en avelsstation för regnbågsöring på Romerike och samlar in rom från Norge, Sverige och Danmark. Han får också tillstånd att fånga in stamlax från 41 olika älvar och upprättar ett avelsprogram för norsk lax. Vi har Skjervold och professor Trygve Gjedrem att tacka för att Norge har världen äldsta och mest förädlade avelsmaterial på lax och öring.

REGNBÅGSÖRING

1961

Karsten och Olav Vik, arkitekt respektive trädgårdsmästare, är bland de många pionjärer som låter sig inspireras av danskarnas sötvattensodling av små regnbågsöringar. Bröderna sätter ut regnbågsöring i flytkassar av trä och märker att fisken gradvis kan vänjas vid havsvatten. För att få den röda färgen på köttet utfodrar de öringen med räkskal.

REGNBÅGSÖRING – ETT NYTT HUSDJUR?

1959

”Odling av regnbågsöring, försörjning eller reklambluff” frågar tidningen Bergens Tidende. Två år senare lyder rubriken i Adresseavisen: ”Regnbågsöring – ett nytt husdjur?”.

VILL GÖRA HAVSBRUKET TILL FRÄMSTA INKOMSTKÄLLA

1959

I en avskuren havsvik utanför Lyngdal börjar Theis Jakobsen att odla regnbågsöring som han importerar levande från Danmark. Samma år säger Erling Osland upp sig från sitt jobb som smältverksarbetare på aluminiumverket i Høyanger för att odla fisk på heltid. Han har under flera år satt ut regnbågsöring i fiskburar av not runt stolpar längs stränderna. På den tiden väcker det uppmärksamhet att någon vill göra havsbruket till sin främsta inkomstkälla – de flesta som bedriver havsbruk gör det vid sidan av ett annat arbete.

NORGES FÖRSTA FISKERI- OCH KUSTMINISTER

1946

Reidar Carlsen blir Norges första fiskeri- och kustminister.

Norges sjømatråd

Norges sjømatråd är en marknadsföringsorganisation som arbetar tillsammans med den norska sjømatsnäringen.

Läs mer på seafood.no

Sjømat Norge

Sjømat Norge arbetar för att säkerställa goda ramvillkor för den norska fiskeri- och havsbruksnäringen.

Läs mer på sjomatnorge.no