Soja används i djurfoder, livsmedel, konsumtionsvaror och till biodiesel. Den producerar mer protein per hektar än andra odlade grödor och är därför en viktig ingrediens i olika produkter världen över. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår att sojaproduktionen kommer att fördubblas till 2050. Den främsta orsaken är en ökande köttkonsumtion. Ungefär 75 procent av världens soja används till djurfoder, särskilt till fjäderfä och gris. I Norge används 70 procent av den importerade sojan till fiskfoder. Därför har havsbruksnäringen ett ansvar för att sojaproduktionen sker på ett hållbart sätt.
I takt med att det blivit svårare att hitta odlingsmark till soja har regnskog, grässlätter och savanner förvandlats till sojaplantager de senaste årtiondena. På så vis har sojaproduktionen fått negativa konsekvenser för ekosystemen, klimatutsläppen och människorna som lever i skogsområdena. Certifiering av hållbar sojaproduktion är ett viktigt redskap för att förhindra att den ökade efterfrågan på soja leder till skövling av regnskogen.
Certifiering av soja
Det finns två olika certifieringar av hållbar sojaproduktion.
2006 inrättades Round Table on Responsible Soy (RTRS) av sojaindustrin, lokalsamhällen och olika finansiella institutioner för att främja en mer ansvarsfull sojaproduktion. 2010 antogs en standard för ansvarsfull sojaproduktion som förbjuder att urskog eller områden med högt skyddsvärde omvandlas till odlad mark. Den garanterar också rättvisa arbetsvillkor och reglerar användningen av växtskyddsmedel på sojaplantagerna. Certifieringen av sojaproducenterna sköts av oberoende inspektörer.
2005 inrättades ProTerra-standarden för hållbara och spårbara jordbruksprodukter. Den grundas på förklaringen om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, ILO:s riktlinjer, SA 8000-standarden samt EuropGAP- och GLOBALG.A.P-standarderna. ProTerra kräver skydd av Amazonas och andra områden med högt skyddsvärde. Den kräver också att arbetarnas rättigheter efterlevs och att lokalsamhällen, urbefolkning och småbrukare respekteras. De företag som certifierar sig enligt ProTerra-standarden är i huvudsak producenter som använder soja i sina värdekedjor.
Globalt sett är runt två procent av sojan hållbarhetscertifierad enligt någon av dessa standarder, och större delen av den certifierade sojan används till fiskfoder. 2015 deklarerade norska foderproducenter att de förbinder sig att använda hållbar soja i sina produkter. De bildade The Norwegian Round Table of Sustainable Soy, en arena för dialog om hållbarhet och bevarande av regnskog.
Soja i laxfoder
Norska fiskfodertillverkare använder icke-genmodifierad soja som är ProTerra-certifierad. Brasilien är den största sojaleverantören till norska fiskfoderproducenter. Non-GMO-soja utgör mindre än 2% av brasiliansk sojaproduktion.
Foderföretagen följer också den europeiska foderindustriorganisationens (FEFAC) öppna branschstandarder som bygger på globala certifieringssystem. Där ställs krav på miljöansvar samt skydd mot avverkning, utsläpp och erosion. Böndernas, arbetarnas och urfolkens grundläggande rättigheter ska också respekteras.
Bra länkar